söndag 31 oktober 2010

"You hear the bass from the trunk when I'm on the block"

Elektronisk trilogi från Alvik

Det var inte tänkt att bli en trilogi, men så här i efterhand fungerar det lite som en sådan", säger Erik Lahti, den 19-årige Luleåbon som ensam utgör elektroprojektet Mother of the forest.

Han talar om de tre EP-långa låtsamlingar han släppt under sommaren och hösten, varav den senaste kom för en dryg vecka sedan.

- Den första skildrar min uppväxtort, Alvik, och den andra handlar om att precis ha blivit arbetslös efter gymnasiet. Den tredje bygger väl vidare på det - liksom rädslan för att bli vuxen, när man går in i den där väggen, "Vuxenhetsväggen".

Ingen finansiering
Någon finansiering finns inte bakom Mother of the forest, men inte heller några substantiella inspelningskostnader.

- Förutom inköp av nya synthar, lägger Erik till. Jag använder ingen mjukvara då jag gör min musik, bara fysiska synthar från 1980-, 90- och tidigt 00-tal. På frågor om skivbolag svarar han bara "ingen kommentar" då det uttryckts intresse från ett bolag, men omständigheterna kring detta är ännu lite hemliga.

Mother of the forest har en spelning planerad under den närmaste framtiden men även kring denna är saker och ting en aning diffusa, då Erik inte vet om arrangören fått ihop den ekonomiska biten. Förmodligen är det dock bara en tidsfråga innan arrangemanget är officiellt och vid det tillfället kommer troligen Magnus Ekelund att gästa Lahti på scenen. De båda samarbetar på Mother of the forests senaste EP där Ekelund sjunger låten Bränna broar. Kollaborationen har gått till så att Erik skrivit text och musik, men låtit sångaren själv komponera melodin.

Jag frågar hur musiken fungerar live jämfört med i studio, då jag vet att hans framträdanden ofta präglats av ett visst performance art-element.

Tråkigt
- Det var så förut, men har inte blivit av på sistone. Jag har gjort så mest för att det kan vara tråkigt för publiken att bara kolla på en ensam kille med en massa synthar.

I nuläget uppträder Erik själv men han har planer på att hyra in en slagverkare.

- Jag har även spelat med helt band tidigare och försökt göra elektroniska låtar med riktiga band. Det gick faktiskt väldigt bra, men kändes inte riktigt som min grej. Det blev inte lika introvert.

Mother of the forest har från många källor tilldelats olika genrebeteckningar, och kallades bland annat "electro-goth" av den amerikanska bloggen Swedesplease. Erik vill dock inte kännas vid detta, då han inte kan komma på vilken del av hans musik som skulle kunna tolkas som "goth".

Hitta egen definition
- Den bästa definitionen jag kan komma på är elektronisk pop, men när man väl har släppt något tillhör det ändå de som lyssnar. Då är det upp till dem att hitta sin egen definition.

Snart planerar Erik att flytta till Göteborg men Mother of the forest kommer inte att upphöra

- Jag måste ha ett kraftigt miljöbyte. Det blir en nystart och en chans att sträva någonstans. Om jag lyckas ta mig så långt, vill jag spela in en fullängdare och gärna släppa musiken i fysisk form. Men jag kommer nog att släppa den gratis på internet också.

Henrik Boström




Pojken som kallar sig mamma

Mother of the Forest är ett ovanligt artistnamn för en 18-årig kille som gör electromusik. Erik Hilding Lahti går fortfarande i gymnasiet och faktiskt vågar kalla sig för något som klingar feminint. Orädd, ja. Intressant, definitivt.

- Jag gillar tanken på unisex. Det är roligt att vara en pojke som kallar sig för mamma, säger han.

För mig personifierar han filmen och seriealbumet Ghost World. Likt berättelsens Enid är Erik ett flertal steg före sin ålder. Dessutom har han på något sätt lyckats bli dubbelbottnad i en endimensionell värld.

Han hämtar näring i tonårsångesten och känslan av att befinna sig i en kulturell öken. Enligt honom är kulturen i Luleå stendöd. Och Kulturens hus är det sista stället han dras till (förutom när Fever Ray spelade där).

När han uppträder på lördag (på Föreningsgatan) försöker han förena sitt intresse för estetik med musiken.

- Jag ska vara maskerad och omges av dunkel. Det är annars tråkigt att kolla på en kille som pillar på syntar, säger han.

Produkt av fadern
Eriks musikaliska försprång beror antagligen på att hans far Staffan Lahti är trummis och har spelat i otaliga band. Erik fick därmed tidigt uppleva jazzklubbar och andra spelställen från insidan.

- Min andra musikaliska uppfostran kommer från punk och hardcore, säger han.

Annars är han en musikalisk sökare. För tillfället har han snöat in sig på musikstilen dubstep (elektronisk musik som karaktäriseras av mycket bas, sparsamma rytmer och ett mörker).

- Den stilen kan man inte spåra långt bak i tiden. Ynglingar i London håller på med det där, säger han.

Han söker inte sin musik på Spotify eftersom han vill att musiken ska vara helt fri.

- Jag gillar Nine Inch Nails inställning att konsumenten själv får välja vad man vill betala för musiken. Kunden ska få välja mellan att betala och inte betala. Många skulle betala enbart för att stödja artisten, säger han.

Mångsidig
Han håller på och färdigställer en skiva som han tänker distribuera på nätet. Eller så får folk köpa ett fysiskt exemplar för någon enstaka tia.

Vilket det blir har han inte bestämt sig för än.

Däremot har han bestämt sig för hur skivan ska låta - en kollision av ljus och mörker, glättighet och mörk melankoli. Allt detta i elektrisk form. Men på scen nu på lördag kommer det att finnas elgitarrer och till och med afrikanska trummor.

Förutom det egna projektet Mother of the Forest är han medlem i punkbandet Avskyvärld, producent på en Hamngatan-inspelning, pjäsförfattare och skådespelare.

Mångsidig, absolut.

Joni Nykänen

"but tell me where the fuck you found an anorexic rapper"

onsdag 20 oktober 2010

"I've been laying, waiting for your next mistake I put in work, and watch my status escalate"

Mer info om spelningen på fredag. Det blir den sista spelningen i luleå på länge så om ni inte sett Mother OF The Forest i hembygden innan så har ni er sista chans på länge. Kom till Lillan kl 21.
Det är fri Entré.